Hur kommer AI påverka Sverige som nation? Hur förändras arbetsmarknaden? När kommer vi få se de stora förändringarna? Stora Framtidsdagens ambition var att leverera svar på de frågorna. Men det jag framför allt tar med mig därifrån är hur överens alla är om att förståelsen för tekniken i sig måste höjas. Inte bara bland tekniker, utan bland alla som är med och fattar beslut om den.
Den här dagen har jag tillbringat på Nalen i Stockholm, där jag lyssnat på forskare, politiker och företrädare för näringslivet som tagit sig an artificiell intelligens från många olika perspektiv. Exemplen på vad AI kan användas till har varit många, liksom frågorna om vilka konsekvenser teknikutvecklingen bland annat kommer att få på arbetsmarknad och arbetsmiljö.
Men det övergripande budskapet till deltagarna, som kom från både offentlig sektor och näringsliv, var egentligen ett annat: Se till att skaffa en förståelse för vad artificiell intelligens är. Först när vi kan prata om vad AI faktiskt är, och inte basera det offentliga samtalet på någon slags bild hämtad från science fiction-litteraturen, kan vi också på ett seriöst sätt prata om hur AI ska kunna användas som ett verktyg.
Och att vi behöver AI som verktyg var Jon Simonsson från Kommittén för etisk innovation och etik om först att påpeka. Om FN:s hållbarhetsmål ska bli verklighet till 2030 krävs politiska beslut och mänskliga beteendeförändringar – men också att vi blir bättre på att använda ny teknik.
Så vad behöver vi förstå om AI? Att det finns risker med bland annat fördomsfull AI. (Vilket var ämnet i ett av vårens sista Digitalsamtal.) Att det AI ur ett helikopterperspektiv framför allt förändrar är kostnaden för att göra prediktioner. Kye Andersson från svenska AI-bolaget Peltarion jämförde med transistorer, som sänkte kostnaderna för matematiska beräkningar, och internet, som sänkte kostnaderna för distribution av information. (Han nämnde också tjugofem mål för framtiden som Japan satt upp. Ett av dem är att skapa AI-system som gör vetenskapliga upptäckter på Nobelpris-nivå senast 2050.)
”Lite mindre utredningar och strategier, lite mer verkstad," sa digitaliseringsminister Anders Ygeman att han har som mål, och konstaterade att det ju är välkänt vilka de stora samhällsutmaningarna är.
Vilket jag tolkar som ett annat sätt att säga vad Jon Simonsson sa: Digitalisering har inte ett egenvärde, tekniken är ett verktyg för att lösa de utmaningar mänskligheten står inför.
Och det är i nästa steg ett annat sätt att trycka på kompetensfrågan. Ska vi kunna använda ett verktyg måste vi först förstå det. Och det här är viktigt: De AI-forskare som stod på scenen under dagen betonade vikten av både domänkompetens och teknikkompetens. Det räcker inte med att vara duktig på AI för att kunna komma på lösningar för sjukvård, offentlig sektor, för en säkrare gruvindustri eller bättre transportlösningar. De som kan de här områdena måste komplettera sin nischkunskap med en grundläggande förståelse för vad tekniken kan användas till. Det kan ge idéer om hur AI kan hjälpa till. Sen får de med den expertkunskapen inom AI hjälpa till att bygga de faktiska tillämpningarna.
Och när ska vi lämna över beslutsfattande till AI? Pontus Strimling, som forskar kring AI:s samhällseffekter på Institutet för Framtidsstudier, föreslog tre riktlinjer:
Det ska vi göra när vi
… har tillräckligt mycket data
… tycker att målet är värt kostnaden att träna upp AI-modellerna och
… kan leva med de fel som AI faktiskt gör.
Den sista punkten är viktigt. Vi behöver jämföra AI:s prestation i den aktuella tillämpningen med hur bra människor utför samma uppgift. Ta självkörande fordon. Ett långsiktig förhoppning kanske kan vara att de kommer göra det möjligt att realisera nollvisionen. Men vi ska inte vänta med att släppa ut självkörande fordon på vägarna tills dess att vi kan vara säkra på att de inte orsakar några olyckor alls.
Det här är ytterligare en illustration på varför förståelse för AI är så viktig: Vi måste förstå att AI-tillämpningar kommer med felmarginaler. Och att vi behöver bestämma vilka felmarginaler vi är bekväma med. (Och, jo, det finns ett Digitalsamtal om det också.)
Maja Fjaestad, statssekreterare på socialdepartementet (och som för tre år sedan var med i Digitalsamtal som handlade om angränsande frågeställningar), påminde om att den tekniska utvecklingen inte är förutbestämd. Den kan och ska underkasta sig demokratiska principer.
Vilket kräver politiker och sakkunniga som, just det, förstår AI.
En annan fråga som lyftes på scenen var utmaningarna med splittring i samhället, vilken ofta förklaras som en konsekvens av tappad framtidstilltro. Hur få alla att känna sig delaktiga i digitaliseringen, istället för att känna sin tillvaro hotad av den?
Förståelse för vad den faktiskt är.
Så hur ska du skaffa dig en förståelse för vad AI är? Kye Andersson förslag är gratiskursen Elements of AI. Samma förslag kom från Anders Ygeman. (Och också om Elements of AI finns det ett Digitalsamtal.)